Glatt och tråkigt...
Nu är det ett tag sen sist och tiden har varit alldeles för knapp! Det har hänt en hel del både glatt och tråkigt. Våran söta schäfer valp som för övrigt döptes till Arrax då vi tyckte att det passade en tuff hund då han satte båda tikarna på plats med sina vassa valptänder växer otroligt fort! Som stolt matte kan jag konstatera att han på kommando kan sitt och hit så nu jobbar vi vidare på ligg. Borde kunna gå ganska lätt med tanke på att det sker helt naturligt då och då...
Våran Sigge är äntligen på bättringsvägen då såret nu nästan är läkt men det behövdes två veterinärbesök... Sist jag skulle lägga om såret sent på kvällen så gick strömmen och jag var själv hemma! Ringde mannen som talade om att det gått en propp men tyvärr är jag inte insatt i proppskåpet så han fick stränga order om att sätta något slags nytt rekord i att köra hem! Kunde ju inte lämna såret öppet medans jag väntade. Letade fram ficklampan och la den på golvet, riktade in den på såret och började bandagera. Som tur var så anlände mannen och det sista lindandet skedde i lampornas sken.
Det är ju så här att ska vi åka någonstans med våran lastbil så får vi inte plats så tanken att byta till en med flera sitsar har funnits ett tag. Vi åkte iväg förra lördagen och tittade på hästlastbilar det var tre stycken som vi skuttade ut och in i samt kollade alla upplåsbara ställen. Tyvärr var lastvikten något låg så man fick välja på att ta med hästen, flera personer, packning eller mat. Jag vill inte välja bort något av detta så valet var att ingen av dessa bilar var aktuellt. Vi tackade för oss och styrde hemåt. På kvällen så skulle jag på bio och letade som vanligt efter mina bil nycklar och vad hittar jag i ficka om inte en nyckel till en av hästbussarna!? Ajdå... mannen fick nu det ädla uppdrager att lämna tillbaka nycklarna....
Det har anlänt en ny fyrbent till flocken som vi har väntat på i fyra veckor men nu är hon äntligen här våran lilla Saga. Väldigt tuff och uppväxt med hundar så satte hon hundarna på plats. Hon fräste riktigt ordentligt och våran tuffa Arrax skrek av skräck när han stirrade döden i vitögat... Till saken hör att han är uppväxt med katt och antagligen fått sig en åthutning. Men nu är allt frid och fröjd då Saga just nu är ensam härskare i huset!
Den tråkiga saken tar jag sist! Våran trogna vän sen tretton år tillbaka finns inte mer hos oss. Vi beslutade oss för att ta bort henne då hon inte hade så mycket syn kvar samt hörseln började försvinna. Det är väldigt svårt att besluta när det är dags... Avskedet här hemma var tungt. Det var mannen och Sandra som for iväg med henne och det var Sandra som var med henne på slutet. Hon fick somna in i sin älskade mattes famn.....
Tack för den här tiden älskade Cassie....